Igen.......

Har idag igen fått en påminnelse om att tiden är begränsad, att det inte är självklart att få vara med så länge som man vill själv. En arbetskamrat i Tibro har fått besked om en tumör på lungan och att läkarna känt något i magen. Hon undersöks nu vidare men prognosen ser dålig ut.

Att inte få bli gammal, att inte få se sina barnbarn växa upp, att inte få semester till sommaren, att inte få vara med.......

Att bara fått jobba, varit plikttrogen, ställt upp för verksamheten. Känns inte speciellt meningsfull.

Alla drömmar som det aldrig blev nåt av......., alla visioner som aldrig blev verklighet......

Eller skall det kanske vara så? Är det detta som är meningen? Så kanske det är........ Jag förstår inte.......